Inhysepigan Brita Jonsdotter, Stöde 1703

Om inhysekvinnan Brita, boende i Usland, och förmodligen den samma som anförs bland de begravna fol. 85 infra fick komministern M. Nordenström följande underrättelse år 1767 av en gammal minnesgod man i socken, den han höll värd att här uppteckna.

Alldenstund kyrkboken ej blivit så inrättad att man enligt kyrkolagen under viss rubrik kan införa sådana sällsamma händelser.

Bemälte piga Brita, född i översta gården i Usland, satt ensam i en brickstuga, och då hon stigit upp på en stol i tanken att draga upp spjället, så föll hon ner och slog sig så illa, att hon upptogs död.

Detta skedde något lite förr enligt efter år 1690. Hon lades alltså i sin egen stuga på likbordet och sägs det den tiden varit gängse i socknen, att man hållit vakstuga eller vakat över liken, alla nätter, medan de låg hemma obegraven.

På samma sätt satt därstädes i synnerhet kvinnfolken, som formerade sig en spånstuga om nätterna under det de vakade.

Efter en enligt annan natt inkom jämväl pojkar och ynglingar i sällskapet och som det då vbar till stinns, och de kom att stampa och stöt bordet där den döda låg.

Så började liket gäspa och komma sig i småningom till liv igen, till de närvarandes förskräckelse. Den som alltså verkligen varit ansedd död, blev efter handen sådan, att hon äntligen kunde gå upp men talade sedermera mycket illa och blev illa förvarad till sina sinnen. Dödde år 1703 och begravdes som ses här nedanför.

Stöde (Y) C:1 (1688-1772) Bild 82 / sid 80.

Stöde (Y) C:1 (1688-1772) Bild 87 / sid 85.