Jon Andersson, Lillhärdal 1690

En rannsakning och dom ifrån Lillhärdals Tingsrätt över en Jon Andersson i Sunnanå, som är anklagad att ha slagit sin ålderstigna och vanföra far, Anders Jonsson om sin 80 år.

När Jon Andersson en och annan gång men särskilt en lördagsafton när han kom hem drucken och började banna, hade hans far förmanat honom att vara lugn.

Då hade han svarat med att ge sin far, den gamla djävulen i djävulens våld, huggandes och slog sönder två stolar tillika med sin brors barnvagga samt kastat omkull maten som stod framdukat på bordet.

Fadern som då låg i sin säng hade han förorsakat än ytterligare att innehålla med sådant oväsen, men då han gått tre gånger till sängen och sedan överfallit honom med hugg och slag så fadern fick en blånad under vänstra ögat och en svullnad på huvudet.

Sonen skulle bli värre och inte vända igen förrän han skulle se sin fars och brors blod.

Han hade han fattat tag i håret på brodern Per Andersson och sagt sig skulle dräpa honom med en täljkniv men drängen Knut Larsson hade särat på dem och lyckades ta kniven ifrån honom.

Därefter hade alla hade flytt till granngården.

Fadern Anders Jonsson berättade att varken han eller dess son Per tordes bli kvar i gården om han blev lös.

Dock likväl förlåter han honom för sitt brott och hade givit sin hand på honom, lämnades nåden hos Gud och Höga överheten, vilket också brodern hade gjort och bad för honom.

Tingsrätten dömer Johan Andersson efter Guds lag till döden som rannsakningen mer innehåller.

Resolution:

Jon Andersson blir befriad ifrån dödsstraffet och skall till sig ett välförtjänt straff plikta med 9 gatlopp samt stå uppenbar skrift.

Blir här jämte allvarligen åtvarnad att hädanefter med all sådan sonlig plikt lydnad bevisa, så kärt honom är att undvika dödsstraffet, om han vidare förgriper sin fader.

Stockholm den 6 februari 1690.

Gävleborgs läns landskansli DIIa:8 bild 13.