Kvinnspersonen Helena Sackrisdotter, Sundsvall 1681

En rannsakning och dom ifrån Sundsvalls Rådstuga över konan Helena Sackrisdotter om sina 21 år, vilken vid Pingst kom i tjänst uti Gävle stad.

Vid midsommartiden började hon att ha olovligt umgänge med sin husbondes son, Lars Andersson, och blev omsider havandes.

Hon hade inte sagt att hon varit havande till någon, varken till sin mor, eller drängen som hade lägrat henne och lovat äktenskap.

Fastän de båda med drängens bror, henne härom tillfrågat och varnat har hon fött sitt foster vid Bertilsmässoafton vid fiskarhamnen Lörudden uti sjöboden, där hon, hennes bror och husbondens söner hade sitt tillhåll.

En timme efter födseln hade hon haft fostret hos sig i sängen, bundit ihop det uti ett kläde och burit bort det under kjolen.

Först hade hon lagt ner det i en vattenpöl men befarade att någon skulle bli varse.

Hon tog upp det och kastade det i havet som hon själv bekänner vilket foster hon nu föregiver så för.

Fostret hade varit död vid födseln och hon kände sig först ha blivit havande 8 dagar före Pingst och fostret hade ”warit som en slarv, uthan någon skapnadh, men sedan bekende att dhet hade sine fulle lemar.”

Några ärliga hustrur som mjölkat henne och sett brösten, betygade edligen att några tecken hade synts på dem och att hon haft vit och klar kvinnomjölk som den som hade fött ett fullgånget foster.

Rådhusrätten dömer Helena Sackrisdotter efter det 2 kap. Högmålsbalkens Stadslag och Kgl. Majt:s Plakat om Barnamord till döden.

Resolution:

Helena Sackrisdotter kan icke befrias ifrån dödsstraffet utan skall androm ogudaktigen och mordiskom till skräck och varnagel och sig till välförtjänt straff halshuggas och brännas på bål.

Stockholm den 20 oktober 1681.

Gävleborgs läns landskansli DIIa:6 bild 188.