Löjtnanten Lars Larsson, Forsa 1655

Löjtnanten Lars Larsson i Smedsgården, har offentligen skällt en nämndeman, Anders Andersson i Långbyn, för en gårdstjuv, som Nils Hansson i Frägsta och Mårten Jonsson i Rogsta vittnade, vilket han inte kunde neka till.

Och han stod ännu på sig, det han ville bevisa med åtskilliga tillfällen och omständigheter, men kunde inte med vittnen eller skäl övertyga honom sådant, mer än att det var enfaldiga hustrun Märit i Trogsta, som hade utkommit med sådant tal efter pigan Kerstin.

Hustru Märit sade inte annat att säga än att det var gott med honom.

Eftersom Lars Larson inte kunde övertyga honom sådant, blev han fälld att böta 40 marker efter det 20 kap. i Tingsmålabalken och hustru Märit 3 marker för sin läppgäld efter hon rättade sitt ord och Anders Andersson erkändes fri för samma tillmäle.

Visste heller inte någon annan honom sådan bevisa.

Forsa och Hög socknar 17 januari 1655.

Svea Hovrätt – Advokatfiskalen Gävleborgs län (X) EXIe:3136 (1654-1655) Bild 2460 / sid 209.