Soldaten Jonas Dahlström, Delsbo 1721

På en vid ordinarie tinget med allmogen av Norrbo tingslag den 22 november förra året en insänd rannsakning och dom över soldaten under Delsbo kompani, Jonas Dahlström, vilken för begånget uppsåtligt slagsmål på dess rotebonde Erik Eliasson i Duvnäs.

Han är av tingsrätten efter det 1 och 8 kapitlet Edsöresbalken såsom Edsöresbrytare, dömd till det straff som 35 kapitlet samma Balk innehåller.

Dessutom har tingsrätten pålagt honom att böta för en örfil, 3 hårdragningar och 4 slängar, 8 gånger 3 marker silvermynt och för det han sparkat honom 2 gånger så att benet blev mycket svullet, 2 gånger 6 marker silvermynt samt att betala för sveda och värk 10 skilling silvermynt.

Kgl. Rätten har av den hållna rannsakningen låtit sig underrättas om detta måls beskaffenhet, och finner hur Jonas Dahlström den 10 oktober förra året uti Erik Eliassons gård och dess brygghus, kommit i mening som han själv berättat att tala med honom såsom dess rotebonde, om sin städsel eller lega som han har fått för lite.

Och då han satt på en bänk har han utan att säga något, sprang upp och gett Erik Eliasson en örfil och fattat honom i håret. Bonden Jon Olofsson i Sjömyra fick skilja dem åt så att Erik Eliasson fick springa undan.

Men Dahlström hade strax följt efter honom och hann ifatt honom i porten där han haft omkull honom utom portlidret och hållit honom i håret till dess att Erik fick med hjälp av Per Eriksson i Duvnäs, kom undan och begav sig till Brygghuset, dit Dahlström kommit efter honom.

Trots att de försökte hålla dörren stängd för att hålla honom ute, hade han gett Erik Eliasson tre slag med ett vedträd och ett med en eldgaffel, gick Erik och Per Eriksson in i en så kallad Herrstuga där de stängde igen dörren och satt tysta.

Men Dahlström hade kommit med en stång och stött på dörren och då han inte fick upp dörren, hade han tagit ut fönstret och krupit in genom gluggen.

Trots att de då hade blivit förlikta och Dahlström förfogat sig till grannskapet så hade han dock anlänt till gården efter en stund och på nytt i bryggstugan dragit Erik Eliasson i håret, slagit omkull honom över en bänk så att han föll under bänken. Sparkade honom rätt hårt två gånger och kallade hans hustru för en kanalje.

Efter 14 dagar blev Erik Eliasson undersökt, hans bröst var mycket svullen och den vänstra armen mycket blå, vilket Kgl. Rätten låtit sig komma i behörigt övervägande. Och eftersom det befinns att soldaten Jonas Dahlström har på nämnda sätt överfallit dess rotebonde Erik Eliasson i hans hus och sedan han första resan med honom blev förlikt.

Dessutom gått ur gården och återkom i vredesmod och så väl då som förra gången slagit Erik Eliasson illa och illa hanterat, även hans hustru senare som han okvädat.

Därför finner den Kgl. Rätten tillika med häradsrätten det Jonas Dahlström härigenom har brutit Konungens edsöre, så att sedan han för en örfil, tre hårdragningar, fyra slängar och två sparkar, samt ett skällsord, efter det 13 kapitlet Sårmålsbalken med vilje och 43 kapitlet Tingsmålsbalken pliktat med 11 gånger tre marker silvermynt, vilka böter i anledning av Krigsartiklarna av år 1683, lit. 18 och 110§ samt Kgl. Rättens Universal av den 5 november 1712, komma att fördubblas och dessutom i följe av berörda § och Universal, gjort offentlig avbön till Erik Eliasson  samt erlagt honom för sveda och värk av Tingsrätten 10 daler silvermynt.

Skall i förmåga av det 21 och 35 kapitlet Edsöresbalken, all hans övriga lösa egendom till skövlings gånga och han lösa högra hand med sin jord till 50 daler silvermynts värde. Dess andras i boets havande rätt oförverkad och förbehållen och orkar han ej böterna skall han istället avstraffas med sju gatlopp.

Stockholm den 16 februari 1721.

Gävleborgs läns landskansli DIIa:18 bild 32.