Tidelagaren Erik Kristoffersson, Gudmundrå 1722

En resolution vid extraordinarie tinget uti Noras och Gudmundrås tingslag den 6 augusti insänd rannsakning och dom över drängen Erik Kristoffersson i Östby, som för begånget tidelag efter Guds och världslig lag blivit dömd att halshuggas och brännas på bål.

Kgl. Rätten har av rannsakningen noga underrättats och alldenstund Erik Kristoffersson om sina 19 år, frivilligt bekänt att han inte bara Valborgsmässtiden 1721 vid aftonstiden uti grannens Abraham Larssons humlegård med en vit ko och öd om kinderna, den stygga tidelagssynden bedrivit, vilket gossen Olof Olofsson som väl är 15 år men icke begått sina salighetsmedel och förför utan ed blivit förhörd.

Även har han intygat med berättelse, att han sett honom uti själva gärningen begriper, utan och tillstått att han en månad därefter då han efter middagen harvade i sin faders nyåker med dess ljusblacka sto samma djävulskap förövat, som drängen Jakob Persson skall sett och för länsman Olof Wedin sagt, av vilket tillfälle Erik Kristoffersson för rätta ställt.

Dock har Jakob Persson för dess sjukdoms skull inte kunnat redogöra för sin berättelse vid häradstinget, men Erik Kristoffersson tillstod, att sedan han gärningen med stoet hade fullbordat och vänt sig om hade han sett Jakob Persson stå litet stycke bort för sig, förutom det Erik Kristoffersson och så frivilligt bekänt att han i början av maj uti sin faders fårhus med ett ljusblackt föl som sedermera en flykting ifrån Kristina socken i Finland, Johan Johansson, köpt och med sig hemfört.

Samma styggelse bedrivit och har vit5tnet Jon Klementsson den gången efter dess edliga intygande, honom själva gärningen funnit. Därför och i förmåga av Guds och världslig lag prövar den Kgl. Rätten med häradsrätten för rättvist, det skall denna Erik Kristoffersson sig själv till välförtjänt straff och androm till skräck och varnagel halshuggas och brännas på bål.

Och bör även berörda kreaturen med det sålda fölet om det kan finnas igen, på avrättningsplatsen av skarprättaren dödas och uppbrännas.

Stockholm den 6 september 1722.

Gävleborgs läns landskansli DIIa:19 bild 147.